Ännu en dag vid livet, en dag är alltid en början på ett nytt liv. En dag är bättre än ingen. Men måste erkänna att det är jobbigt att klara av en dag varje dag.

Det är ju inte direkt så att jag mår bättre. Vissa dagar har väl varit sådär medans andra dagar har varit ett rent helvete.

Så klarar jag denna dag med så är det ett stort plus. Men jag måste verkligen kämpa igenom dagarn. Ingen dans på rosor detta inte :(

Önskar att man kunde sova bort sina problem, men det går inte hur man än gör så finns de kvar ändå hur mycket man har sovit. Lika panikslagen och ångest varje dag man vaknar till....

Jaha nu är det fredag igen, känns som alla mina dagar är fredagar. Lika långa och lika trista. Att jag är rastlös hela tiden gör det svårare för mig att hantera humöret.Igentligen borde jag vara borta ett tag till så att förhållandet inte går åt pipan.Jag blir så otroligt lätt irriterad och arg för ingen ting och det är min lilla älskling som får ta all skit tyvärr.Tycker så synd om min sambo, att behöva ta så mycket skit från mig nu är inte okey :(Får se hur denna helg går, tror jag kom hem lite för tidigt från Psyk. Vet inte hur många gånger jag har tänk ta alla sömtabletter och annan medicin så jag har kunnat få somna in. Ja det är säkert tio, tjugo gånger bara idag.....Försöker se meningen med livet men det är svårt, vist jag har hittat tillbaka förr men det är alltid efter ett självmordsförsök.Ska det behöva gå så långt denna gång också?men nästa gång kanske jag inte vaknar till nå mer. Har mer tabletter nu än när jag försökte förra gången. Lite obehagligt, för att veta att man har så mycket tabletter hemma skrämmer mig. Tänk om jag får en sån där ångest som får mig att vilja ta mitt liv så har jag ju tillgångarna hemma....Jag fick ett krav av en person att läsa "vem tog Osten" och jag vågar inte göra mer än att läsa denna bok. Den var bra, brukar aldrig läsa böker men nu läste jag ut den i ett streck. Och jag känner igen mig i en av dessa fyra figurer. Men jag vet inte om jag är redo eller orkar göra massa förändringar nu. Men det var skrämmande hur jag kände igen mig i denna bok. Men jag är glad att jag läste om Osten.... TACK till dig som sa åt mig att läsa denna!!!Hur ska jag klara av helgen??? Känner helt maktlös över mig själv, vad kan man göra då liksom???

Är hemma och har panikångest och är rastlös. Dessa två passar inte ihop, känner mer och mer att jag vill skada mig själv och flytta smärtan.

Just nu ligger jag i sängen med skakningar, funderar på vad jag kan göra för att skiten ska försvinna utan att skada mig själv. Men jag kommer inte på något.

Om jag skulle gå ut och gå så är jag rädd att ramla ihop eller få dessa tankar att hoppa framför en lastbil/bil. Dessa tankar har jag ofta när jag är ute och går. Men vadå, jag blev ju utskriven så de tyckte jag var frisk. Nja vet inte om jag hållet med dem.

Om jag skulle vara frisk så borde jag inte vara deprimerad eller ha självmordstankar, men det har jag.

Har till och med börja planera hur man ska ta sitt liv nu oxå :/ men varför ska jag leva när det bara gör ont i hela kroppen och leva i denna grymma värld???

Många tycker att det är egoistiskt att ta sitt liv, jo vist kanske det är så. Men är det inte lika egoistiskt för de som vill att man ska leva??? Att leva bara för att nån annan vill det, det vet jag inte heller om det är okey. Huvudsaken att man fortsätter leva fast att man inte vill är lite ego för de andra med som vill ha en kvar i livet.

Jag försöker leva för två personer som gör allt för att jag ska kunna leva vidare. Jag är villig att försöka för deras skull. Kanske för min skull oxå. Men jag vill inte svika dem, men det känns som om jag sviker dem 100 gånger per dag. Varje gång jag funderar på att skada mig eller ta livet av mig så sviker jag dem :,(

SNÄLLA hjälp mig att få bort det som gör ont i mig, klarar inte smärtan längre :,(

Jaha igår blev jag utskriven, tyckte jag var klar nu. Vilket jävla skämt. Jag mår fan inte bra snarare sämre :(

Jobbigt att vara hemma men svårt att hantera ångesten själv hemma. Men vad kan jag göra då?

Här hemma har man allt. Skit rädd att jag ska börja kära sönder armar och axlar igen, det är inte långt dit känner jag.

Men hoppas att det ordnar sig, fick låna en bok igår av en väldigt betydelsefull person. Jag vågade liksom inte göra så mycket mer än att läsa denna. Tror jag vet vem jag är i den boken :/

Undrar vad jag ska hitta på idag då. Blir rätt rastlös och det är INTE bra :( det är då det kan hända samtidigt med ångesten.....

Sitter på Psyk nu och väntar på att få träffa en läkare. De sa att jag skulle vara här 09.00-10.00 för att jag skulle få träffa nån så vi kunde ha utskrivnings samtal. Nu är det dax.

Då är man på Psyk igen då några timmar. De vill verkligen att jag ska skrivas ut. Nu har de flyttat rum på två stycken. Innan hade jag en bara som var här över dagen och det funkade hyfsat. Men nu har de bytt ut denne och satt in en som är inne på rummet 24 timmar om dygnet. Och de vet att jag inte klarar av att ha sån rummskommpis. Så nu gör de allt de kan för att jag ska skrivas ut. Känns som jag är tillbaka på ruta ett =( Ångesten är kvar och självmordstankarna med. Det enda som har blvit bättre är sömnen. Lärväl komma tillbaka i en liksäck eller med ambulans innan detta är klart. Klarar inte av detta mer.kanske dax att säga hej då snart då. Varför ska jag leva kvar i denna gryma värld???

Nån som har nå bra förslag så kom med dem NU innan det är försent. Just nu orkar jag inget, har sån jävla ångest att hjärtat/bröstkorgen ska hoppa ur min kropp =,(
Så har ni nå bra förslag på att hitta meningen med livet så skriv det nu. Inte långt kvar nu tills att jag görnå......

Nu vill de inte ha här längre. De ville skriva ut mig idag men kom överens att jag ska ta natt permis inatt och ev morgon natt. Men på torsdag blir jag utskriven som det ser ut nu. Ska bli skönt samtidigt jävligt jobbigt :,(

Det är först nu jag känner att jag är villig att ta emot hjälpen och då ska de skriva ut en. Hur konstigt är inte det? Dessutom har jag inge samtal eller hjälp alls när jag kommer ut. Jaja kanske slutar med att jag kommer in med ambulans eller så går det bra. Men snarare med ambulans skulle jag tro.

Hur ska detta gå undrar jag. Jag har liksom INGEN utanför dessa väggar. Det skrämmer mig samtidigt att det är skönt. För vill jag skada mig själv så är det inget problem hemma direkt. Där har jag allt som behövs för att alltid somna in....

Tack Psyk för ingen ting!!!!

Jag ska lära mig leva igen

Hitta vägen ut

kanske en vän

som alltid finns där

och står står ut med mig som jag är

Jag har sprungit åt olika håll

i min rastlöshet

utan kontroll

tills kännslorna frös

och min ångest blev skoningslös

Hjälp mig att leva

det finns kanske ett sätt

om jag går i cirklar

så visa mig rätt

Jag har sett mycket mer än du tror

och betalt min skuld fast att den var stor

Vem hjälpte mig då

när jag nådde mitt Status Quo

Jag har svikit och ångrat en del

men förstå ändå

hur det blev fel

Nu frågar jag dig

finns det ännu en plats för mig

hjälp mig att leva

det finns  kanske ett sätt

om jag går i cirklar

så visa mig rätt

Hjälp mig att leva

det känns som jag är klar

viljan är mitt vapen

och lusten finns kvar

Hjälp mig att leva

det finns kanske ett sätt

om jag går i cirkla

så visa mig rätt

Hjälp mig att leva

det känns som jag är klar

viljan är mitt vapen

och lusten finns kvar....