Alltså jag har en sån jävla ångest, är så nära att be dem släppa in mig på Psyk igen. Är fan i mej rädd för mig själv just nu. Rädd att göra något som jag sedan får ångra på ett eller annat vis.

Litar inte ett dugg på mig själv när jag har sådan ångest. Och jag vet fan inte hur jag ska bete mig. Glad i alla fall att jag har denna blogg som dagbok. Här kan jag skriva vad jag vill och när jag vill, sen om alla kan läsa detta det skiter jag i. Upp till var och en vad de läser eller inte läser. Men detta är ett sätt att hålla mig vid livet.

Vill verkligen inte gå på jobbet i morgon, för när jag får ångest där så får jag ångest för att jag just får ångest där. Mycket ångest det blev nu då. Jaja det är ju så det är.

Hade det inte inte varit för att jag har så jävla mycket räkningar så hade jag tamifan i mej hyrt en stuga i skogen nånstans och låst in mig där ett bra tag. Men nu har man avbetalningar på Csn, glasögon och psykräkning. Skulle behöva jobba 24 timmar per dygn och sju dagar i veckan just nu. Men klarar ju fan inte ens av att jobba 50% ju =,(

Jag vet snart inte om det är ångest eller om det är hjärtat som håller på att lägga av, men så ont som jag har i bröstet/bröstkorgen som jag har nu har jag inte haft på länge. Bara bita ihop och se glad ut. Alltid göra som alla andra säger och strunta i vad man själv känner/tänker.

Kan nån snälla ta bort det onda innan jag gör det själv på mitt vis. Jag orkar inte känna smärtan mer.....

Att sitta hemma med ångest är en sak

men att sitta på jobbet med ångest är en annan.

Ju mer ångest jag får på jobbet desto mer

vill jag bara försvinna från denna värld.

Ångesten gör så himla ont, hela bröstkorgen

känns som att den ska sprängas.

Snälla hjälp mig att få bort det onda.

Att tänka tillbaka på den tid som jag skadade

mig själv gör mig lugnare.

Att känna rakbladet köras in i huden och

se blodet rinna gör mig lugn.

Det är nog bara en tidsfråga innan det sker.

Svårast är nog att dölja dessa sår, men mina
sår innom mig är det ingen som ser.

Att jag gråter inombords är det ingen som kan se heller,

men det gör jag varje dag, men dessa tårar kommer

inte ut. De är fast med min sorg och hat.

Jag är så ledsen och arg så jag vill skrika ut det

och låta tårarna fara ner för min kind.

Men det går inte, inte ens om jag gör allt i min makt

att få ut dem så är de kvar inombords =(

Jag vet inte hur jag ska göra för att få gråta

på riktigt nån gång. Att gråta inombords gör så ONT.

Hur gör man???

Hur gör man att få gråta och få ut ilskan?? 

Går det ens att gråta? ilska är inga problem,

ilskan får jag ut lite varje dag.

Min kropp håller på att slitas sönder. Min själ vill

lämna min kropp och fara härifrån, men där

står jag själv i ett mörkt hål som inte tar slut...

Varför kan inte jag få leva och må bra?

Varför ska allt hända just mig?

Varför ska jag ta all skit?

Varför får jag inte dö?

Varför?

Varför?

Är det någon där ute som kan svara på det?

Skulle inte dro att nån kan hjälpa mig snart.

Planer finns för det ena och det andra.

Så varför inte ta ett kliv till så jag ramlar ner från stupet,

det krävs bara ett steg för att få dö...

Men varför är det så svårt att ta det steget???

Så jävla nära men ändå så jävla långt bort.

Men det är klart, nån måste ta skiten,

städa upp efter alla andras skit är jag tydligen bra på.

Men jag orkar inte det längre.

Vill ha en stuga mitt i ingen stanns där jag kan

få skrika och åter skrika. Men det går inte.

Jag får skrika inombords istället, för vem fan bryr sig??

Jag vill vara själv men samtidigt ha någon att krama när

det kan behövas, men det går inte.....

Önskar att jag vågar ta det där steget väldigt snart för att

ramla ner från denna jävla ångest klippa. Vill bli fri från

ångesten och smärtan.

Bara ett steg så är jag där, bara ett steg....

(Danish - Något är fel)

(Lizen - Ni känner inte mig)

Idag är det en rätt jobbig dag. Har inte haft så mycket ångest i helgen men idag har jag så det heter duga. Vet inte hur jag ska klara av att jobba heltid nästa vecka när jag knappt klarar av jobba halvtid nu. Känns jobbigt att ha ångest på jobbet och äta massa lugnande. Blir så jäkla trött och yr och det känns inte bra när man e på jobbet. Och då får jag mer ångest för att jag får ångest. Mår inte alls bra nu och just bu känns det som om jag inte ens tar mig hem för yrseln =(
Vet inte jag ska göra för att få mindre ångest....