Nu är det inte nådigt med humöret. Allt känns fel och är så trött på mig själv. Allt jag ser framför mig är att jag ligger där död. Så död att det inte går att väcka mig. Jävligt seg. Blir sämre och sämre för varje dag som går. Jag försöker bita ihop men går åt helvete det med

Snälla gör så att jag får må bra nån gång. Inget mot ångesten och inget liv att leva för. Trött vad livet gör med mig. Om det fanns en gud så har han sätt till att jag ska plågas tills jag dör. Det är hans jävla plan. Å gud som är så fin och hjälper alla. Jo men vist. Han är satan själv. Gud är nog den sämsta påhittade varelse som finns och vill alla illa. Medans djävulen ändå har sympati med folk. Om gud är så bra, varför ser han till att det är krig och död överallt? Ställ den frågan så får vi se vad ni tycker sedan. Jag tror på djävulen. Tror stenhårt på honom. Han får gärna hämta mig snart. Så slipper jag lida mer av skiten.

Klicka på pilen så kommer ni rätt

Han står där och knackar på min rygg och påminner mig att det snart är dax. Han har inte tid att vänta på mig längre. Så snart måste jag följa med ner i helvetet. Jag förlorade spelet mot honom. Så har inte så mycket val tyvärr. Frågan är om jag har minuter, timmar eller dagar på mig....

https://youtu.be/bRDuhQ9p3Ls?list=PL1bRF1-f5Fe1yGstbEONy5FDCauKBEde8

Kopiera länken och lyssna på den

https://youtu.be/ko_dHFgAty0

När sömnen är skit. Hur ska man då kunna må bra och vara glad. Sömnen är a och o. Men ydligen är jag inte ens värd att få sömn här i livet. Jag är så deprimerad så det finns inte. Hur ska man kunna leva ett bra liv utmärkt energi. Ingen sömn, ingen ork. Hur länge ska jag kunna kämpa när jag inte orlar

Det blir värre och värre för varje jävla dag. Nu är det inte långt kvar innan jag gör något. Tar hundra år innan jag får nått mot ångesten. Man hinner skada sig mycket på den tiden. Och det är bara när jag får ångest som jag skadar mig själv. Jag hatar mitt liv. Jag hatar att se andra som jag skadar genom att jag skadar mig själv. Hatar allt. Allt är åt helvete och jag står inte ut längre. Varför ska det vara så jävla svårt att ta sitt eget liv. Jag fattar inte. Man vill så jävla mycket men bangar hela tiden. Tog 30 tabletter häromdagen och inte ett skit hände. Kroppen är väl så van med massa skit så det tar inte. Det har varit min utväg innan. Men inte ens det funkar längre. Denna gång sa jag inte att jag hade tagit dem heller. Utan jag ville bara somna och aldrig vakna upp igen. Men här ligger jag. Även att Det var starka tabletter så funkade det fan inte. Blir så jävla trött. Funkar inte tablettera så blir det hängning eller skjuta mig själv i skallen. Ända alternativet. Eller hoppa framför ett tåg. Då borde det vara säkert att jag dör....