Jag orkar inte mera. Först ångesten sen får man veta mitt i ångesten att man måste dela rumm. Där går min gräns, jag klarar INTE AV ATT DELA RUM. Då skriver jag ut mig från skiten. Mitt hjärta exploderade nyss av all ångest. Lika så min näve blev krossad. Om man bara hade nå vast nu så man kunde flytta smärtan. Låt mig DÖ FÖR FAN!!!!!

Orkar inte mer. Ångesten äter upp mig innefrån. Har redan haft två kraftiga panikångest atacker så de inte fått kontakt med mig. Vad är det för jävla liv. Nä nu måste jag komma på något väldigt snart för jag orkar inte med det här längre. Ångesten blir bara fler o fler och kraftigare o kraftigare. Så nu vill jag få stopp på skiten. Får se om man överlever denna dag för nu har jag fått nog. Vet att det är ego när man vill ta sitt liv men samtidigt orkar jag inte ha det så här. Snälla låt mig få somna in för alltid.... Jag ber o jag ber att detta liv ska ta slut NU!!!!!!!!

Vill somna in NU NU NU!!!!!

Ligg här intill mej och håll om mej lite
Snart reser jag in i mej själv
Jag önskar det fanns någon lindring att få
Men jag vet att det finns ingen hjälp
Nu måste jag in i det mörka
Nu måste jag ner i min brunn
Där ingen jag känner kan höra
Hur jag skriker
Så jag vill att du lämnar mej ensam
När du tror att jag fallit i sömn;
Jag vill inte att du ska se mej så här

Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller i morgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus;
Det ena för dom jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som dom gråtit
För min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mej som jag är

Ett ljus för dom själar jag sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som dom gråtit
För min skull
Och ett annat för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mej som jag är

//Björn Afselius-Två ljus

Jaha, jag misslyckades ta livet av mig i fredags den 3. Polisen bröt sig in och ambulansen kom. Hamnade på intensiven sedan psyket. Jag kommer väl ut något mera igen. Då ska jag föröka igen som det känns nu. Har ingen livs glädje kvar i mig. Varför försöka leva då när allt ändå är piss? Ligger på rummet på psyket nu och skriver från min tel. Och det verkar ju gå bra. De vill ju ha hem mig så då får jag se hur det blir. De ville ju ha hem mig sedan förra lördagen den 4e. Det var dagen efter:-oPuss på er!