Nu vill de inte ha här längre. De ville skriva ut mig idag men kom överens att jag ska ta natt permis inatt och ev morgon natt. Men på torsdag blir jag utskriven som det ser ut nu. Ska bli skönt samtidigt jävligt jobbigt :,(

Det är först nu jag känner att jag är villig att ta emot hjälpen och då ska de skriva ut en. Hur konstigt är inte det? Dessutom har jag inge samtal eller hjälp alls när jag kommer ut. Jaja kanske slutar med att jag kommer in med ambulans eller så går det bra. Men snarare med ambulans skulle jag tro.

Hur ska detta gå undrar jag. Jag har liksom INGEN utanför dessa väggar. Det skrämmer mig samtidigt att det är skönt. För vill jag skada mig själv så är det inget problem hemma direkt. Där har jag allt som behövs för att alltid somna in....

Tack Psyk för ingen ting!!!!

Sån jävla ångest och hatar dem som jobbar här. Har värsta ångesten och så går jag för att få något för den. "Ja vad vill du ha" ja nå som är snabbvärkande så klart. "Hmm ja ska se, taralen och atarax har du ju till behov" ja men gr mig nå fort innan jag slår sönder stället. Slutade med att jag fick två atarax. De som knappt funkar. Kommer fan slå sönder mig helt innan detta är klart. Orkar inte mera, gör så ont i kroppen när jag får panikångest... Vet liksom inte vart jag ska ta vägen. Nä flytta smärtan till ett annat ställe, ens som hjälper nu skulle jag tro. Får ingen luft heller så då blir ångesten ännu värre. När ska de hitta nå som hjälper undrar jag????? Och när ska de sluta fråga om, när, vad och hur jag ska ha min medicin. LÄS I PAPPERNA JÄVLA IDIOTER!!!!!! Nu ligger man i sängen med dödsångest utan att man får hjälp eller att nån jävel bryr sig. Tror fan jag ska hänga mig själv. Klarar inte av smärtan mera. Bara hitta nå bra och hänga sig i och vart. Men det löser väl sig till slut :,(

Jag undrar hur det är när man har dött. Alla pratar om att man hamnar i helvetet eller himlen. Men själv tror jag inte att det är så. Tror att man är liksom död och aldrig hamna varken i helvetet eller himlen. För tänk så här, om alla skulle hamna någonstans av dessa ställen. Då är det ju typ överfullt och ska knuffas o bråka. Då är det ju inge trivsamt att vara där. Jag vill nog inte leva vidare, tänk så hemskt att aldrig få dö sedan. Utan man är där år efter år. Nä jag ska nog fan inte leva vidare. Tror jag ska tända eld på mig själv när jag känner att det är dax. Att betsla tusentals kronor till begravning är ju vansinnigt kan jag tycka. Man har liksom ingen nytta av allt det där sedan. Det blir kastat eller uppbränt. Så jag vill inte att någon i min närhet ska kasts bort pengar på ingen ting. Kanske ska bygga min egen kista :)

Kul att ångesten har blivit värre... Känns som om hjärtat ska stanna när som helst. Har så jävla ont i bröstet så jag tror jag kommer att dö när som helst. Orkar inte med denna smärta mera. Nu får det FAN vara nog. Jag klarar inte av denna smärta längta. Kan inte nån jävel hjälpa mig innan jag dör?????

Just nu ligger jag i sängen och väntar på att smärtan ska gå över om den nu någonsin försvinner. Lär ju dö med det här. Har ju alltid velat ha en sjukdom så att jag dör av den. För feg att ta livet av mig skulle ja tro TYVÄRR.... Har så jävla ont så att det känns som om jag ska tuppa av :( jävla skit. Jaja jag vill ju dö så varför inte en smärtsam död? E ledsen för er som blir besviken om jag nu skulle dö, men jag kan inte bara leva för att nån vill det. Det funkar inte så.

Har redan varit mamma åt min mamma, mamma åt småsyskonen. Flytta till eget när jag var 16 år så jag har levt mina år o dagar nu. Så låt mig somna in för alltid så är ni snäll. Jag orkar inte vara stark mer för eran skull, ni har fått all min kraft så jag inte har någon kraft kvar till mig själv. Så varsågod, hoppas det gjorde lite nytta iallafall. Hoppas på att få lämna denna värld av hemligheter och lögner för det är precis så det har varit i mitt liv.

Dessa ord har jag fått höra hela livet:

Spara ut håret, måste skaffa barn med en man, lever i en dålig fas för att jag lever med en annan i samma kön.
Sur jämt, ställer aldrig upp, trött, svek, lögn, m.m

Inte fan är det konstigt att jag inte orkar med mera. Jag orkar inte leva som någon annan än mig själv. Ni har fått styra mitt liv nästan hela livet och nu vill jag ha min vilja igenom för en gångs skull. LÅT MIG DÖ!!!!!!!!

Idag är det absolut ingen bra dag. Trött och grinig, ja värre än de andra dagarna. Idag är det dessutom två veckor sedan jag blev inlåst, tre jävla veckor utan hjälp. Va fan är man här för egentligen????

Less att ha ångest hela tiden, de vill inte ge mig något mot den. Måste hitta källan bakom ångesten. Vist dom har rätt, men jag klarar inte av det så länge jag har ångest. Så hur gör man liksom??? Försvinner ångesten lite så kanske jag orkar med att göra det som skall göras. Men just nu är jag inte mottaglig i detta.

Så hur länge ska de få leka med mig undrar jag. Ångesten leder till ilska, ilskan leder till att jag skadar mig själv. Så ser min vardag ut. Och ingen hjälp får man. Frågan är om jag orkar leka deras jävla lek utan att jag ska ta livet av mig. Så less på detta.

Idag blir det eventuellt utskrivning för min del. Måste tydligen dela rum med en annan och det klarar jag inte. Så då får de fan skriva ut mig om det ska vara så. Får fan tio gånger värre ångest när jag ska dela rum med någon. Nu ät jag i det stadium att jag lätt skulle kunna ta mitt liv, ingen tvekan om det. Men får se om de inte kan lösa detta på nå vis så kommer jag förmodligen ta livet av mig eller blir utskriven o sen försöka ta mitt liv. Så hur jag än gör just nu så är det att jag kommer att ta mitt liv. Lika bra att packa ner sina grejer nu så att nån kan hämta dem sedan. Funderar redan nu att dra, säga att jag ska röka och så kommer jag aldrig mer tillbaka varken hit eller levande. TACK PSYK FÖR ALL HJÄLP SOM JAG INTE FÅTT. Jävla idioter!!!!!!!!!!

Tack och hej då!!!!!

Blir så jäkla less att jag inte kan få sova ut. Nä upp klockan 05.00-06.30 bathe jäkla dag. Alltid vaknar man med ångest. Det blir väldigt långa dagar känns det som. Sen att jag aldrig får sova en hel natt är störande oxå. Vaknar ofta två till tre gånger per natt, ibland måste jag få ångestdämpande o i bland kan jag somna om. Men jag är så jäkla trött på morgonen men får ändå inte sova :,( nu måste jag vänta en timme till frukost och sen blir det att glo in i väggen igen. Att vara uppe mellan 14-19 timmar på dan är segt, det är fruktansvärt långa dagar tycker jag :(

Varit här snart i två veckor och det är två eller tre nätter jag fått sovit typ hela natten. Kanske dax att hitta något annat som funkar nu tycker jag. Men det ser mörkt ut på den fronten.

Jaha då bar det fredag igen och lika tråkig som vanligt. Sitter ute i dagrummet med den värsta människan på jorden. Men blir tokig att bara sitta på rummet oxå 24 timmar om dygnet. Var ute och gick med en vårdare innan idag, skönt men jobbigt med yrseln :( har just haft besök av min sambo för en stund sedan. Så nu får man sitta här själv igen. Funderar fortfarande på att skriva ut mig, har liksom inte råd att vara här. Kul när räkningen med flera tusen kommer ner i brevlådan. Nä kan göra annat med de pengarna. Det är 4 Tim 30 min innan jag får lägga mig. Imorgon ska jag på permis om jag orkar men så blir det att sitta här själv igen :,( JÄVLA PISS STÄLLE....... Blir fan mer deprimerad att vara här än va hemma tror ja fan... Hemma kan man i alla fall spela hög musik och ta ett bad, här hör man bara hysteriska skratt och skrik. Jag är jävligt bra på att spela så ut härifrån är nog inga problem. Behöver inte säga till när man har ångest och mår dåligt, då är det lätt att bli utskriven. För jag orkar inte sitta här själv dag ut och dag in....
Hatar ALLA dagar. För jag lever på ångest och ångest dämpande varje JÄVLA dag....

Har skrivit ett antal självmordbrev förut. Men det är så jäkla svårt att skriva ett sådant. Jag har påbörjat ett till en som står mig nästan närmast kan man väl säga. Men det är svårt att formulera sig i det. Som jag skrev tidigare så mår jag bara skit. Slagit i nävarna i väggen så många gånger så jag inte ens känner när jag gör det längre. Helst av allt så skulle jag vilja somna in. Jag är inte så mycket till att sörjas över heller så vad spelar det för roll. Bara kasta in kroppen i nån brasa så slipper de kostnader om jag dör. Ibland tror jag att mitt hjärta har lämnat mig flera gånger. Kan den inte hoppa ur min kropp för alltid?????????