Ännu en sömnlös natt. Ändå vilar jag inget på dagen nu när jag är hemma. Så vad fan är felet? Hur länge orkar en kropp vara vaken egentligen? Jaja idag har det inte hänt så mycket mer än att tvätta i vanlig ordning. Ringde till min samtalskontakt idag för att se om vi har något möte imorgon eftersom jag inte har hört något ifrån henne, men det var bara telefonsvarare så jag lämnade ett meddelande. Får se om hon hör av sig i morgon så jag vet om jag ska vara där eller inte. Men vilket fall så måste jag till sjukhuset för att lämna lite prover och se så allt står rätt till eftersom jag äter en del mediciner. Men jag tror inte att det är någon fara. Är det något så är det inte mycket att göra åt. Är väl så att jag slutar ta medicinen i så fall. Men som sagt så tror jag inte att det är någon fara. Måendet har varit upp och ner dessa dagar, men skönt att inte vara på jobbet när man mår så här. Men det tar emot eftersom min ekonomi blir ännu sämre nu när man är hemma. Men skit samma, allt annat går ju åt helvete ändå. Så ännu en gång får man bita ihop och se glad ut. Gruvar mig lite för att åka till sjukhuset i morgon, kan ju hoppas på att humöret är lite bättre när jag ska dit. Blir väldigt lätt irreterad för inget nu på slutet men det är tydligen en biverkning av den nya medicinen. Hoppas det ger med sig så jag inte blir en riktig sur f***a. För det vill jag inte...

Nu är det fjärde natten som jag inte kan sova. Har varit uppe sen fem för då gav jag upp. Nu tittar man på tv men det är inte mycket att hurra för. Borde vara så utmattad att jag borde få sova snart. Men som sagt det ser hopplöst ut. Får nog slå något riktigt hårt i huvudet så man får sova en stund i alla fall. Så jag vet inte vad jag ska göra idag. Dagarna blir så fruktansvärt långa när man inte får sova. Snart gör jag vad som helst för att sova en natt. Skulle vara så skönt att vakna upp utvilad och pigg. Inte ligga och titta på klockan hela nätterna. Jaja det är ju så här mitt liv ser ut så varför ens försöka kämpa emot? Sist så sov jag inte på över en månad. Klart man sov lite men det var typ en max två timmar per natt. Och det är inte mycket det och det var inte en sammanhängande timmar utan man sov tio minuter och vaken en halvtimme, timme och sov tio minuter till. Det är så det är nu.

Det är nog den tredje natten som jag inte sover. Måste ju vara nå fel för jag har ju sömntabletter och de funkar inte, sover ju inte ändå. Är så jävla trött och sliten hela tiden. Men ska ta prover på torsdag och gå på samtal så får väl se vad de säger. Är hemma idag så det känns ju både bra och dåligt. Men jag behöver inte visa mitt dåliga mående på jobbet i alla fall. Tror jag ska ta ett bad med lite tända ljus men då somnar jag väl i badkaret. Har ju gjort det förr och min sambo blir ju inte så glad då. Eller så försöker jag vila en timme, men det lär väl inte gå det heller. Så fort jag somnar så börjar jag bli orolig i kroppen och vaknar på en gång. Vill ju helst inte börja med all medicin igen, men kanske blir tvungen till det om det inte blir bättre. Så jävla trött på mitt mående just nu. Alltid trött, irreterad, arg och nedstämd. Har ju varit ut en sväng idag i alla fall för att få lite luft, kan ju behövas. Nä det blir nog till att försöka vila en timme fast att jag vet att det är hopplöst... Men jag svimmar väl av utmattning annars.

Idag är det fortfarande en dålig dag. Men inte lika som igår i all afall. Men är fortfarande orkeslös och inte motiverad till något. Var på mötet på jobbet idag och det gick väl bra. Har en toppen chef som stöttar och hjälper mig så det känns ju i alla fall kanon bra. Måste försöka komma iväg på mötet på sjukhuset nästa vecka. Avbokar jag tre gånger i rad så får jag ingen mer kontakt där. Visserligen har jag två chanser kvar men jag måste komma iväg nästa vecka. Kanske behöver ny medicin mot min depression men helst inte. Man går upp så fruktansvärt mycket i vikt av dessa. På ett halvår så har jag nog gått upp 30 kilo och det är INTE okey tycker jag. Så jag har slutat med alla dem i alla fall så gott det går. Nu är jag helt slut efter denna förmiddag så nu ska jag ta mig en vila innan min sambo kommer hem.

Idag orkade jag bara inte gå på mötet som jag har en gång i veckan. Men det är första gången jag avbokar ett möte med så det kan väl inte vara hela världen tycker jag. Hon avbokade förra veckan och idag så ändrade hon tiden så sent så jag orkade bara inte. Hon vet att jag inte har någon energi på eftermiddagarna, då får jag ändå inte ut något av mötet. Hoppas att det blir rätt tid nästa vecka, annars så får det fan vara. Måendet är lika som igår så det är ju inte så jävla bra. Imorgon ska jag på möte på jobbet så hoppas att det blir bättre då. Känner inte för att gå på det med men det är ju för min skull vi har det. Så jag får bita ihop och gå på mötet. Jag försöker ju i alla fall gör nå bra fast att jg inte har någon lust eller ork. Nä nu ska jag inte göra ett skit fören jag ska ner i tvättstugan igen.

Kjell Käpp Eriksson

Några måste skiljas, för någon måste gå.
Det är svårt att fatta, men det är ändå så.
Nån ska bli en ängel, kanske sjunga i en kör,
sitta på en molnkant, så där som änglar gör.

Hej då! Hej då - tills vi ses igen!
Hej då! Hej då! Dags att gå, min vän.

Ja, någon måste lämna och några stanna kvar.
Fråga inte varför, för det finns inget svar.
Klart att man är sorgsen, men kanske lite glad ändå,
för allt som man fått dela, och kunnat ge och få.

Hej då! Hej då - tills vi ses igen!
Hej då! Hej då! Sjung för kärleken!

Snart sjunger det en ängel för oss här nedanför,
och om vi bara lyssnar så tror jag att vi hör.
Och tvärs igenom molnen, om vi kisar lite grann,
så kan vi säkert se och vinka åt varann.

Hej då! Hej då - tills vi ses igen!
Hej då! Hej då! Hälsa himmelen!

Hej då! Hej då - tills vi ses igen!
Hej då! Hej då! Sjung för kärleken! Hälsa himmelen!

Nu har man varit hemma och vilat lite. Är så jävla trött så det svider i ögonen. Men jag kunde inte vila i ett streck utan jag vaknade 100 gånger och alltid orolig. Mår fortfarande dåligt men jag lyckades äta två mackor när jag kom hem och det vet jag inte när jag gjorde det sist. Så det är väl bra, eller? Men fortfarande slö och less. Less på att må så här. Vill så gärna må bra nu. Det lev inge samtal förra veckan och nu i veckan så ringer de och byter tid. Så jag vet inte om jag ska ringa och säga att jag inte kommer. Är ju så jävla seg på eftermiddagarna så jag lär inte få ut något från denna gång heller. Men får väl se om man orkar ta sig iväg på det ändå. Skulle behöva göra fler ärenden på sjukhuset ändå. Nu blir det att ligga i soffan och vänta på att min sambo ska sluta någon gång. Många sena kvällar nu. Lär förmodligen skriva snart igen. Denna blogg blir nog ganska aktiv så länge jag mår dåligt.

Ännu en riktig skit dag. Sitter på jobbet och känner mig helt veck. Höjt vissa mediciner igen så jag är helt slut. Varför kan man inte få må bra någon gång. Vill kunna känna glädje och lycka igen. Men vägen dit känns jävligt lång. Kommer jag någonsin att komma dit så man får må bra? Just nu sitter jag och väntar på att få gå hem någon gång. Är så fruktansvärt less på allt. Borde prata med mina kolleger och chef angående mitt mående. Men orkar inte ens det. Nä tvinga sig själv att vara kvar i 50min till så kan jag gå hem och lägga mig igen. Min livslåga har brunnit ut...