Idag har det varit ångest laddat igen. Men lite bättre än igår än så länge. Skönt att få gå på samtal men det är jobbigt när man ska dra upp livshistorien igen. Mycket minnen som väcks till liv igen. Men det är väl ett måste för att komma vidare. Men det är jävligt jobbigt må jag säga. Hoppas det blir bättre nu när jag går och pratar. Men nu är det två veckor tills nästa gång tyvärr :( Men det är väl bara att bita ihop. Sover dåligt på nätterna nu oxå. Känns som man är på ruta ett igen när det gäller sömn och ångest. Känns nästan onödigt att äta mediciner för de verkar inte hjälpa ändå. Tog upp det på samtalet och får se om hon tar upp det med läkaren så jag kan börja få sova i alla fall. Sover jag inte så blir det inge bra med ångesten heller. Har liksom ingen ork längre till något. Så det är ju drygt.... Kan ju hoppas att allt vänder snart. Men samtalen lär jag ju inte bli av med på ett bra tag. Och det är väl bra det med. Fast att det känns jobbigt som fan att gå dit vissa dagar.