Min högsta önskan nu är att jag kan supa mig full och slippa alla jävla bekymmer.

Att bli så full att inget annat existerar, så full att kroppen inte vill något mera 

Den kännslan är något jag längtar efter just nu. Men ge mig styrkan att inte göra det. 

Men vad fan spelar det för roll längre?????

Nä sprätter mig en jävel och med det säger jag skål!!!!

Var ett tag sedan jag skrev nu. Finns inte tillräckligt med tid eller ork.

Har varit bra vissa stunder sen jag kom hem från psyk och försökte ta livet av mig igen.

Smugla   de in massa tabletter in på psyk för att jag hade planerat att ta mitt liv.

Men av någon anledning så berättade jag det för en god vän. Så denne ringde till psyk och berättade det.

Vet inte om det var bra eller dåligt.

Har slutat med en medicin som jag hade bra hög dos av. Kanske därför jag är deppig igen. 

Allt känns så tungt igen. Att hitta livsgnistan är svårt. Hade det inte varit för min sambo så hade jag sökt 

upp psyk igen för att få lite hjälp. Men vill inte att min sambo ska behöva känna oro när jag är där.

Vet inte vem jag ska kunna prata med förutom min samtalskontakt. Ibland känner jag mig ensamast i världen.